BDSM — ett samlingsbegrepp för bondage, dominans, underkastelse och sadomasochism — omges ofta av myter och missuppfattningar. Hur vanligt är det egentligen? Och vad säger forskningen om de som praktiserar det? Den här artikeln sammanfattar tillgänglig forskning med tydliga källhänvisningar och lyfter fram var kunskapsluckorna finns.
Hur vanligt är BDSM?
Att ha testat vs att praktisera regelbundet
En viktig distinktion i forskningen är skillnaden mellan att ha provat något en gång och att vara en aktiv del av BDSM-communityt. Siffrorna ser mycket olika ut beroende på hur frågan ställs.
En studie av Christian Joyal m.fl. publicerad i Journal of Sex Research (2015) frågade nästan 1 500 québecbor om sexuella fantasier och erfarenheter. Resultaten var anmärkningsvärda:
- 47 % uppgav att de någon gång provat en BDSM-relaterad aktivitet (spanka, bindning, rollspel med dominans/underkastelse)
- 35 % uppgav att de ville pröva något de inte testat — och BDSM-relaterade fantasier var bland de vanligaste
Förbehåll: Studien gjordes i Kanada och är inte direkt generaliserbar till Sverige. Definitionen av ”BDSM-relaterad aktivitet” var bred — att spankat någon eller blivit spankat räknades in.
Regelbunden praktik
Andelen som aktivt och regelbundet praktiserar BDSM är lägre. En australisk befolkningsstudie (Richters m.fl., 2008, Journal of Sexual Medicine) fann att ungefär 1,8–2,8 % av befolkningen hade ägnat sig åt BDSM det senaste året. En belgisk studie (Holvoet m.fl., 2017) fick liknande siffror — runt 12 % hade provat något BDSM-relaterat, men bara en mindre andel identifierade sig som aktiva utövare.
Svensk specifik statistik saknas. Det finns ingen nationell undersökning som riktat sig mot BDSM-utövning i Sverige med ett representativt urval.
Vem praktiserar BDSM?
Bilden av BDSM-utövare som avvikande eller psykiskt instabila stöds inte av forskningen. En holländsk studie av Andreas Wismeijer och Marcel van Assen (2013, Journal of Sexual Medicine) jämförde BDSM-utövare med en kontrollgrupp och fann att utövarna i genomsnitt:
- Hade högre självkänsla
- Var mer extroverta
- Hade lägre neuroticism (emotionell instabilitet)
- Var mer öppna för erfarenheter
- Rapporterade bättre välmående generellt
Skillnaderna var inte dramatiska, men de gick konsekvent i samma riktning. Studien hade metodologiska begränsningar (rekrytering via BDSM-forum, vilket ger ett selektivt urval), men den utmanar ändå de vanligaste fördomarna.
BDSM och DSM — en viktig förändring
Fram till 2013 klassificerades sadomasochism som en sexuell störning i den amerikanska psykiatrins diagnosmanual DSM. I och med DSM-5 gjordes en viktig distinktion: en sexuell preferens för BDSM är inte i sig en störning — det blir en störning bara om det orsakar lidande för personen eller involverar icke-samtyckande parter.
Det är en principiellt viktig förändring som speglar hur forskningen och klinisk praxis har förändrats. Samma logik används i den internationella diagnoskoden ICD-11 (WHO, gäller i Sverige).
Samtycke och säkerhet
Forskning på BDSM-communityt visar att samtycke och kommunikation är centrala normer. Konceptet SSC — Safe, Sane, Consensual (säkert, vettigt, samtyckesbaserat) — eller det nyare RACK — Risk-Aware Consensual Kink — används aktivt inom communityt för att rama in vad som anses som etisk praktik.
Studier på BDSM-relaterade skador visar att allvarliga skador är sällsynta bland personer som praktiserar inom ett samtyckesbaserat ramverk. De flesta incidenter som rapporteras i medicinsk litteratur är kopplade till situationer där samtycke saknades eller kommunikationen var bristfällig.
Vad vi inte vet
Det är viktigt att vara ärlig om kunskapsluckorna. De flesta studierna på BDSM har rekryterat deltagare via BDSM-forum och -communities — vilket ger ett selektivt urval av de som är öppna med sin praktik och engagerade i communityt. Vi vet betydligt mindre om personer som praktiserar BDSM privat utan att identifiera sig med communityt.
Longitudinella studier — som följer samma personer över tid — saknas i stort sett. Det är svårt att dra slutsatser om orsak och verkan från de tvärsnittsstudier som dominerar fältet.
Källor
- Joyal C.C. m.fl. (2015). What Exactly Is an Unusual Sexual Fantasy? Journal of Sex Research, 52(1), 100–111.
- Richters J. m.fl. (2008). Demographic and psychosocial features of participants in bondage and discipline, sadomasochism or dominance and submission. Journal of Sexual Medicine, 5(7), 1660–1668.
- Wismeijer A. & van Assen M. (2013). Psychological Characteristics of BDSM Practitioners. Journal of Sexual Medicine, 10(8), 1943–1952.
- Holvoet L. m.fl. (2017). Fifty Shades of Belgian Gray: The Prevalence of BDSM-Related Fantasies and Activities in the General Population. Journal of Sexual Medicine, 14(9), 1152–1159.
- American Psychiatric Association (2013). Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, 5th ed. (DSM-5).
Sofia är vår relationsexpert och den röst på intimtips.se som sätter sexleksaker i ett större sammanhang. Hon skriver om kommunikation i relationen, hur man introducerar leksaker för en partner, intimitet under livets olika faser och hur man håller gnistan levande — oavsett om man är nygifta eller har varit ihop i femton år. Sofia tror att ett bra sexliv börjar med ett tryggt samtal och att de flesta utmaningar i intimiteten handlar om kommunikation snarare än teknik. Hon har bakgrund inom psykologi och rådgivning, och det märks i hennes skrivande: empatiskt, genomtänkt och utan pekpinnar.