Kondomen är fortfarande det enda preventivmedlet som både förhindrar graviditet och skyddar mot sexuellt överförbara infektioner, och ändå visar svensk statistik gång på gång att användningen inte är där den borde vara. I den här artikeln går vi igenom vad de senaste svenska undersökningarna faktiskt säger om kondomanvändning — vem som använder kondom, vem som inte gör det, och varför gapet mellan vad vi säger att vi tänker göra och vad vi faktiskt gör verkar bestå.
Färre unga använder kondom – ett trendbrott
RFSU:s årliga undersökning “Kondomkollen” har under en femårsperiod visat en stadig ökning av kondomanvändningen bland unga i Sverige — fram tills nu. Enligt RFSU:s senaste mätning har andelen unga som uppger att de använder kondom minskat från 58 till 54 procent, det första trendbrottet på fem år. Samtidigt har gapet mellan intention och faktiskt beteende ökat: skillnaden mellan hur många som säger att de tänker använda kondom och hur många som faktiskt gör det växte från 21 till 24 procentenheter.
Det är en oroande utveckling eftersom den kommer efter flera år av positiv trend, och RFSU har som respons lanserat “Condom Call” — en påminnelsetjänst med röster från influencers och sexualupplysare som ska knuffa unga att tänka på skydd innan sex.
Sverige jämfört med övriga Norden
I nordisk jämförelse ligger Sverige inte i topp när det gäller kondomanvändning vid sexdebut. Finländska ungdomar är bäst i klassen med 70 procent som använder kondom första gången de har sex, tätt följt av Danmark på 69 procent. Sverige ligger på 57 procent och Norge på 56 procent. Det är värt att notera att siffrorna gäller just sexdebut och inte kondomanvändning generellt — men mönstret ger en fingervisning om att svensk sexualundervisning och attityder kring skydd inte automatiskt ligger i framkant bara för att Sverige ofta ses som ett föregångsland i frågor om sexuell hälsa.
Vad säger den stora nationella enkäten UngKAB23?
Folkhälsomyndighetens nationella undersökning UngKAB23 — “Ungas hälsa, relationer och sexliv” — är en av de mest omfattande källorna till kunskap om ungas sexvanor i Sverige. Statistiska centralbyrån (SCB) skickade enkäten till ett slumpmässigt urval av 40 000 personer mellan 16 och 29 år, och 9 444 svarade.
Ett av de mer slående resultaten: 45 procent av de unga som haft sex uppgav att de haft oskyddat sex med en ny eller tillfällig partner under de senaste 12 månaderna. Folkhälsomyndigheten tolkar detta som att kondomanvändningen fortsatt är för låg, och att alltför många unga utsätter sig för risker för sexuellt överförbara infektioner och oönskade graviditeter som kondom hade kunnat skydda mot.
Förbehåll: UngKAB23 mäter självrapporterat beteende, vilket alltid innebär en viss risk för under- eller överrapportering beroende på vad som anses socialt önskvärt att svara. Siffran säger heller inget om varför kondom inte användes — det kan handla om allt från tillgänglighet och alkoholpåverkan till att paret bytte till annat preventivmedel eller hade testat sig för STI tillsammans.
Klamydia – konsekvensen syns i statistiken
Att kondomanvändningen inte är högre får konkreta konsekvenser i smittstatistiken. Enligt Folkhälsomyndigheten rapporterades 25 081 fall av klamydia i Sverige under 2025, vilket motsvarar en incidens på 236,5 fall per 100 000 invånare. Siffran är faktiskt en minskning på 5 procent jämfört med 2024, men klamydia förblir den vanligaste anmälningspliktiga sexuellt överförbara infektionen i landet, och unga vuxna är kraftigt överrepresenterade bland de smittade.
Det här är ett bra exempel på hur statistik om kondomanvändning och statistik om smittspridning hänger ihop — även om en förbättring i ena siffran (färre klamydiafall) inte nödvändigtvis betyder att den bakomliggande orsaken (kondomanvändning) har blivit bättre. Andra faktorer som testfrekvens, behandlingstillgång och tillfälliga variationer i rapportering påverkar också bilden.
Vad vi inte vet
Mycket av den svenska statistiken om kondomanvändning fokuserar på unga mellan 16 och 29 år, eftersom det är den grupp där STI-spridning och oönskade graviditeter är mest relevanta ur folkhälsosynpunkt. Det finns betydligt mindre systematisk data om kondomvanor bland äldre vuxna, trots att STI-diagnoser faktiskt ökar i vissa äldre åldersgrupper — delvis kopplat till att preventivmedel mot graviditet inte längre är ett skäl att använda kondom efter klimakteriet, medan skyddet mot infektioner fortfarande behövs vid nya partners.
Vi vet heller inte med säkerhet varför gapet mellan intention och beteende har ökat just nu. Är det pandemieffekter som klingar av, förändrade dejtingmönster, minskad tillgång till gratis kondomer på ungdomsmottagningar, eller något annat? RFSU:s egna kommentarer pekar på flera möjliga förklaringar utan att peka ut en enskild orsak.
Praktiska slutsatser
Om du vill vara på den säkra sidan handlar det inte om att lita på statistiska genomsnitt utan om att ha en tydlig egen rutin: ha kondomer hemma och i väskan, prata om skydd innan situationen uppstår snarare än mitt i den, och testa dig regelbundet om du har sex med nya partners. Vår nybörjarguide till sexleksaker tar också upp material och hygien som är värt att tänka på i kombination med skydd.
Källor
- RFSU (2025). Trendbrott i Kondomkollen – färre unga använder kondom.
- Folkhälsomyndigheten (2023–2025). UngKAB23 – nationell enkätundersökning om ungas hälsa, relationer och sexliv.
- Folkhälsomyndigheten. Klamydiainfektion – statistik 2025.
- SVT Nyheter (2025). RFSU: Färre unga använder kondom – första nedgången på fem år.
Lina Holm är teknikentusiast, parterapeut i grunden och intimtips.se:s specialist på app-styrda sexleksaker och sexteknologi. Hon har följt We-Vibe, Lovense, Kiiroo och liknande märken sedan de lanserade sina första app-kopplade produkter 2015 — och har sett branschen gå från klumpiga Bluetooth-donglar till sömlösa långdistansupplevelser. Lina utvärderar tekniken på samma sätt som en produktrecensent på en tekniksajt: appens stabilitet, latens, Bluetooth-räckvidd, batterilivslängd och hur intuitiva kontrollerna faktiskt är. Men hon glömmer aldrig det viktigaste — hur det känns att använda produkten med en partner, oavsett avstånd. Hon skriver också nybörjarguider med en lugn, praktisk ton som tar bort onödiga hinder. Lina är övertygad om att rätt information är den enskilt viktigaste faktorn för ett bra sexliv med leksaker — och att den informationen ska vara lika tillgänglig som en manual för en kaffebryggare.